emelie.

Jag ska försöka göra en lång historia kort!

Som sagt så ställdes vårat flyg in i torsdags pga ovädret här i England, vilket vi fick reda på via Luftfartsverkets hemsida sent kvällen innan. Detta skapade oss lite smått panik då vi inte kunde göra någonting åt saken för British Airways kundtjänst öppnade inte förren vid 9 dagen efter och vi skulle åkt hemifrån kl. 9 för att åka till Arlanda. Hursom så slutade det med att vi stannade hemma på morgonen, bokade om flyget så vi skulle få åka 18.55 samma dag. Dock skulle vi inte hinna med sista bussen från flygplatsen till High Wycombe där vi bor så vi chansade på att åka ut till flygplatsen för att eventuellt få åka med ett tidigare flyg med SAS istället. Summa summarum så slutade allt med att vi fick totalt stå i kö till British Airways helpdesk i 3 och en halv timme (!!!) vi fick också de två sista platserna på ett flyg som egentligen varit fullbokat innan och som nu även var försenat. Så det blev snabba ryck och vi kom med flyget kl.16.40!

Vi skulle nu hinna med den där jäkla bussen. Trodde vi ja! Vi missade den såklart och tog en taxi ut relativt billigt (som jag bokade från Sverige ifall att...). Tillsist kom vi fram till High Wycombe och blev mötta av Sillen. Innan hade jag tänkt Sillen lite som en Mr.Bean... men istället var det en vithårig, puckelryggad man som är väldigt lik en gammal Svennis typ, som mötte oss utanför sitt spöklika hus!


Ja, nu till huset för en stund, "the Wick Cottage" som det så fint hette och är från 1901.. Jättecharmigt hus, verkligen... men det skulle behövt en totalrenovering! Vi fick undervåningen där vi hade ett varsitt sovrum, mitt större än Johannas, ett kök och en toa med dusch. När vi kom in i huset fick jag försöka kontrollera mina ben för att de skakade så mycket, DET VAR SVINKALLT! Och med svinkallt menar jag inte typ 18 grader som jag brukar tycka är kallt inomhus i Sverige. Utan det var lika kallt inomhus som utomhus, runt nollan dvs! Man andades rök och vi fick spendera de första timmarna i huset med ytterkläder på. Sillen försöka värma upp våra rum med en varsin värmefläkt av nå slag. Fanns inge centralvärme what so ever! Sillen bjöd även på uppvärmd micromat en sisådär klockan 23 på kvällen, ca 2 timmar efter vi kommit.

Satt och åt mat i ett iskallt kök, där det inte fanns något element alls, lysrörsljus va de också, ytterkläder på...och rök ur munnen när man andades. Vi satt verkligen och huttra och efter nån timme hade man blåa läppar. Man visste inte om man skulle skratta eller gråta... Jag råkade iallafall börja prata om "Wienerbreads" då Sillen bjöd på nå liknande till efterrätt! Härligt med svengelska!



Jag och Johanna blåser rökmoln, om ni kollar noga så ser ni dem!!! (Och jag fick nå luftgropar i halsen i början, ja)

Jaa, Johanna och jag satt i mitt rum framför mitt ditsatta element eller va de var, med två täcken runt om oss och huttrade. Sov gjorde jag sen med ulltights, strumpor, raggsockor, flanellbyxor, linne, tajt annan tröja, benvärmare som jag satte på armarna, vantar, och en tubhalsduk som jag virade runt huvudet. Jag såg ut som en michelingubbe kort och gott. Hade två täcken på mig, och filtar under madrassen för att kylan kommer från golvet, plus en sån där varmflaska. Och jag frös ändå. Stel som en frusen fiskpinne låg jag där en helnatt, fick uppsvullna fötter och händer med mina leder som brukar bli så av kyla. Dessutom hade jag världens fetaste nageltrång i min ena stortå. Sån nageltrång har jag aldrig varit med om tidigare, whyyyyy denna natt!!?! På köpet fanns det inge varmvatten så vi fick koka vatten och ha i handfatet när vi skulle tvätta oss.

Andra dagen så visade Sillen oss runt på stan och till universitet... Stan är jättemysig och inte så jättestor. Typ som Kalmar. (Finns massa indiska restauranger!!! Halleluja moment!) Vi båda införskaffade oss en varsin tjocktröja, bästa köpet någonsin! Och bodybutter från Bodyshop...rea...£5! (host host Mikan och Mamma...)

Och de här vädret igen...kaos! Snöplogare finns det inte här så all snö ligger kvar, de saltar bara överallt. Alla bilar har sommardäck vilket resulterar i en del olyckor såklart. Och vi får gå i slask hela dan så man skulle egentligen behöva köpa ett bar gummistövlar för att inte få blöta skor. Affärer har inte samma öppettider nu heller pga vädret. Folk stannar även hemma för de kan inte ta sig någonstans med bil, och bussar är inställda...
Ja, mer om det sedan.


Man fick en varsin ros på indiska restaurangen (och complimentary drinks! skulle man aldrig få i sverige!)


Totalt snorhalt!

Hursom kände vi att vi inte kunde bo i the Wick Cottage. Sillen är jättesnäll och försökte väl få oss att trivas. Men han kunde ju planerat lite bättre och fixat varmvattnet och värme tills vi kom... Så vi gick till skolan och sa hur det va och fick ett nummer till en tant som sökte två inneboende till hennes hus. Så den kvällen, efter ett besök på en indisk restaurang, så gick vi och mötte henne och fick se hennes hus. Det visade sig att hon inte bor i huset och att hon egentligen har 4 rum lediga. Hon bor bara nåra hus ifrån och har där tre inneboende till. Vi sa typ direkt att vi vill bo där.

Var sån grymt stor skillnad. Huset är tydligen också lite äldre, dock inte lika gammalt som the Wick Cottage. Men det var centralvärme, varmvatten och vi hade t.ex. ett vardagsrum med TV, trådlöst internet ingick... Tanten heter Paula, är typ 55 år kanske, pensionerad men tog studenten för nåt år sen och är nu Psykoanalytiker eller va de nu kan heta. Hon älskar färgen orange, har oranget läppstift, oranget hår, orange tröja... och en jokermössa på det och fuskpäls jacka! Hon har även två katter som heter Fat-Bob (en tjejkatt) och Psycho. Vi får ha Psycho som huskatt om vi vill då Fat-Bob och Pshyco inte går ihop. Hon tyckte vi skulle flytta in på engång för att det Sillen gör är olagligt, man måste tydligen uppfylla en massa krav för att få ha inneboenden, bl.a. varmvatten och värme... Som tur är hade vi inte skrivit på kontrakten eller betalat han ännu, men bestämde oss för att flytta in morgonen efter. Sagt och gjort så gjorde vi det efter att ha pratat med Sillen på morgonen därpå. Tog oss ett tag innan vi berättade de för honom för han hörde inte oss (vi stod och ropade på honom i en timme). Han blev såklart upprörd men sa att han förstod oss. Men det kom kommentarer som "But we have planned this for months".... Jaa, men då kan ju han ha fixat varmvatten och värme!!! T.o.m skolan sa att alla här har centralvärme. Inte han!

Så vi tog våra saker och Sillen insisterade i att skjutsa oss dit, vi ville ta taxi men men. Så nu bor vi här i en väldigt färgglad villa på högsta punkten i hela High Wycombe, jättefin utsikt har vi och det är ca 20 min gångavstånd till centrum och skolan. Är värsta San Fransisco backen upp hit, vilket resulterar i bilar som inte kan stå still på parkeringar så de börjar glida ner! (Och jobbigt att gå hem från centrum med massa matkassar!)

Det var alltså igår (lördag) som vi flyttade in hit. Och på kvällen skulle vi handla mat på Tesco nere i stan och stötte ihop med de andra två Kalmarstudenterna. Vi sa att de fanns två lediga rum hos oss så de gjorde också slut med sina landlords/landladys, tog sitt pick och pack idag och flyttade in hit. Så nu är vi fyra svenskar i villan! Känns väldigt bra! Så nu blir det svenskt kollektiv! Kanske inte världens bästa grej om man vill lära sig engelska bra men vafan! Kul blir det! Och imorrn börjar skolan!

Finns egentligen mycket mer att skriva om men orkar inte och inlägget är redan för långt! Johanna och jag kommer typ inte ens ihåg vårt gamla boende nu, kändes som vi var med i en film typ, hemskt var det! Fan jag har bott i ett fattigt boende i Vietnam tidigare, det var ingenting med de här kan jag säga! Kylan var hemsk! Vi åt typ ingenting för man ville inte va inne i köket för golvet var svinkallt och inge element eller nånting. Plus att alla möbler var jättegamla och rummen var inte ens städade när vi kom! De gamla inneboendena hade lämnat kvar en hel del, bl.a. använda pappersdukar under sängen. Fräscht! Näe, när flyget var inställt tänkte vi "dålig start, men nu kan de bara bli bättre", blev ju egentligen ännu sämre, men nu jävlar kan de bara bli bättre! Wohoooo!